måndag 27 december 2010

Double date in Ulricehamn

Klockan är kvart i 8 och jag sitter i min ensamhet och undrar vad jag gör vaken. Antar att jag fortfarande går på LA-tid. Gick upp 06.00, tog en titt på Johan och tog mig en lång funderare på om jag skulle väcka honom. Försökte hitta olika alternativ på kommentarer jag skulle kunna säga när jag väl väcker honom så han inte blir arg på mig för att... jaa, jag väcker honom ju.
"Jag kan inte sova" (med ledsna hundögon), "Jag fryser", "Jag vill ha en klockan-är-6-på-morgonen-kram", eller så hade det säkert funkat att spela dum, slå honom hårt i huvudet och säga "Är du vaken, va bra".
Nepp, försöker vara flickvänsmaterial och lät honom sova..

Har städat köket, ätit frukost, haft en konversation med min lillebror som kom hem kl 07.00 efter en uppesittarkväll med hans vänner. Andreas kommer antagligen vakna när det är dags för mig att åka tillbaka hem till LA.

Jag försöker att inte känna mig stressad nu när jag är hemma men lets face it, vem hade jag varit utan stress.. I LA är jag stressad över plugget och att jag ännu inte har lyckats få tvättbräda. I Sverige är jag stressad över att jag tycker om så många människor som jag inte kommer hinna träffa. Antingen får jag sluta tycka om folk eller så får jag transformeras om till en duracell-kanin så jag hinner med det jag vill hinna med.

Ikväll blir det bowling med Johan, Jenny och hennes Martin. Dubbeldejt är något jag inte gjort sen i lågstadiet då min, Jenny, Jonas och Fredriks kväll blev fruktansvärt awkward när Jenny smällde till Jonas i ansiktet med ketchupflaskan så han börja blöda. Snälla Jenny, håll händerna i styr ikväll och titta inte ens på ketchupflaskor.

Vad ska man göra.. Fortsätta städa resten av huset? fast det är för jobbigt.. Ut och springa? fast det är för kallt.. Försöka ta ut katten som fastnat i diskmaskinen? fastän han är söt som sitter där..Fortsätta sitta ensam i köket och lyssna på Skinny Love tills Johan vaknar? Så många alternativ..

Nu börjar det bli ljust ute. Äntligen är det dags för Ulricehamn att vakna.
Puss

Hello Sweden

Jag sitter med två tjocka stickade tröjor, två mysbyxor, tjocka strumpor och tofflor.. med två filtar över mig. Katten försöker dricka upp mitt kaffe och äta upp min macka. Hello Sverige! Allt är som vanligt och det känns knappt som man någonsin lämnat detta kalla land. Att jag ska åka hem om redan en vecka känns lite ledsamt, men att stanna i två månader som jag egentligen skulle gjort vet jag inte om jag hade klarat av. Sitta här, medan alla man tycker om jobbar eller pluggar. Helvete, kaffet har frusit till is...

Pratade precis med Isabelle och Olivia. Så länge sen men efter bara någon minut i tele så känns det som att det var senast igår man pratade, eller nästan.. kära Olivia tyckte att det var allmänt awkward och undrade vem jag var. Ska till underbara Göteborg på onsdag och äntligen få krama om dom. Undrar hur man tar igen 5 månader på två dagar? 

Jag och Karin tackade ja till en lägenhet i förrgår. Känns så kul att äntligen skaffa något eget! Tror även att det var behövligt för oss att flytta från The Plaza nu efter att Alex och Andrea inte längre kommer bo där. Hade väl sprungit upp en våning och plingat på i förnekelse om att dom inte bor kvar. 

Vet inte riktigt hur jag känner över flygresan hem igen. Den är så lång...
Måste säga att jag är rätt stolt över mig själv som lyckades hitta på både LAX och Heathrow.
En Natalie ensam på LAs flygplats och sedan Londons kändes lite för nervöst för att hålla sig nykter så kl 12 tog jag och Karin varsitt stort glas vin för att lugna nerverna. Det var dock inte fören jag kom till Sverige som jag tappade bort mig. Vandrade runt som en förvirrad Lemur i nästan två timmar på Arlanda i jakt på att hitta min terminal. Bra.
Älskade London. Vart man än gick säger dom "Hello love", "Bye love", "Can I help you love?". Love… vilket vackert ord. Kan inte fler människor på jorden börja klämma in de ordet i opassande meningar? Hade varit så lycklig. 

Nu ska jag på promenad med Mamma och ikväll blir det Johan-tid.
Fantastiskt bra.

Puss

torsdag 9 december 2010

My definition of "Fuck you"

Dagen började dåligt med att inte hamna högst upp på ESL provet, vilket betyder att jag kommer få betala för kurser jag inte ens kan använda i mitt betyg. Ja, sådana saker som gör en allmänt glad en torsdagsmorgon. Arg som en idiot över att jag inte är perfekt går jag hem, passerar två gubbar som är för gamla för att ens få upp den (förlåt mamma) som säger "Hey sexy mama". Min respons var "Fuck you" med en röst så arg så jag tillochmed skrämde mig själv..
Fick ett x antal arga mindre vackra kommentarer efter mig, men det gjorde inget.. dom hemska orden matchade min ilska och kände att jag och dom två gubbarna äntligen var på samma nivå.

När jag säger Fuck you menar jag: Prata inte med mig, titta inte på mig och tilltala mig inte som "sexy mama".. gillar inte dom två orden i kombination med varandra.
Diskuterade även andra raggningsrepliker och allmänt konstiga kommentarer igår med tjejerna i jacuzzin..
Här kommer några fantastiska:
* Hey-there-standing-looking-sexy!
* Would you please move in with me? No one wants to because Im an asshole.
* You must be an Angel, because you've been falling in my dreams
* Once you go black, you never go back.
* I thought you would pay for my beer? Im homeless
Jaa.. det är såhär männen i usa sköter det, i hopp om att en på miljonen ska reagera positivt. Den bästa har nog varit när Karins stalker i engelskan gav henne en väckarklocka för att förklara att han saknar henne.

Finals nästa vecka.. Vad innebär Finals? Det innebär en hel skola fylld av studenter som går in i väggen samtidigt under en och samma vecka. Det innebär blodsprängda ögon i brist av sömn, det innebär att personen som uppfann Red Bull förmodligen tjänar några miljoner extra dessa dagar på desperata elever som måste hålla sig på topp, det innebär multitasking - alltså göra tusen saker samtidigt, vilket min psykologiprofessor sagt att vi människor absolut inte är kapabla till.. Detta är Finals på SMC, och du måste älska det.

Ikväll blir det Cabo Cantina. Ska dricka en öl.. EN.. och titta på folk som antingen gör bort sig eller äger på karaoke. Sen blir det plugg resten av dagarna. Varje fredag när jag och Karin vaknar sätter vi oss upp och säger "Detta ska bli en så fruktansvärt bra helg". Vad vi menar med en bra helg är att låsa in oss på rummet, dricka kaffe och läsa. Om vi lyckas läsa så många sidor vi planerat att vi ska.. då är det en bra helg.

Åker hem om 2 veckor, helt insane!
Miss u.  

tisdag 30 november 2010

Addiction

Är beroende av väldigt många saker, mestadels förknippar jag ordet "beroende" med något dåligt. Jag är beroende av choklad, beroende av vitt vin på torsdagar, beroende av kaffe, behöver jag ens säga att jag är beroende av shopping? Dock sköter jag mig rätt bra nu för tiden när det gäller just det.
Men hello, nu har jag fått ytterligare tre beroenden på halsen, som jag inte vill bli av med.
Alex, Karin och Andrea. Tre helt underbara varelser som utklassar choklad, vin, kaffe och shopping totalt och kan inte ens föreställa mig hur LA hade varit utan er. Är känslosam och hög på koffein av allt kaffe och skulle kunna sätta mig i ett hörn och gråta när jag tänker på att vi bara har tre veckor kvar ihop.
Har varken tid att gråta eller blogga, men vad gör det.

Jag och Karin är väldigt ansvarsfulla och duktiga. Om folk är ute och festar sitter vi uppe till 04.00 och läser i våra skolböcker och diskuterar framtiden. Man skulle nästan kunna beskriva oss som.. vuxna. Vi märkte hur hjärntvättade vi blivit när jag säger "Det ska verkligen bli kul att göra upp budgeten inför nästa termin" och båda ler och känner lycka. Vad hände med "Jag längtar till helgen så vi kan festa"?

Men, ser faktiskt fram emot dom kommande terminerna. Det blir en ny lägenhet, en hund, en bil?, nya kurser, och förhoppningsvis blir jag smartare. Kurser jag längtar efter så jag avlider är modern dans, jazz, balett, acting, abnormal psychology, social psychology... Det kliar i fingrarna! Säger jag som efter tre år på gymnasiet sa "Jag kommer aldrig mer behöva plugga i hela mitt liv". Ser även fram emot att komma hem. Kan inte sluta tänka på glögg, lussekatter, julmat, normalt kaffe, min familj! Något jag inte ser fram emot är den långa resan hem och att min katt förmodligen inte ens kommer känna igen mig. Satans djur.

Min psykologilärare pratar alltid om hur vi konstiga homo sapiens tror att vi blir lyckliga av pengar. "Ni tror att ni kommer bli rika, men det kommer ni inte" tycker hon också om att påminna oss om. Tar små babysteps mot att kanske överväga att det är så. "Critical thinking" är något jag jobbar på. Tror jag ska ändra mina värderingar om ett x antal saker. Pengar är inte hela världen, man kan inte vara bäst på allt och det som spelar roll är dom söta människorna i mitt liv.. och choklad.

Nu är klockan över 02.00, har bunkrat upp med kaffe och skolböcker. Tur att Samira inte kan sova, hon sitter här med mig i vardagsrummet och pluggar. Jag har fått för mig att jag inte kan plugga om jag inte ser att någon annan också gör det.

Puss.

fredag 19 november 2010

Sexual Harassment

Man ser honom inte, han dyker upp från ingenstans, han gör sitt bästa med att imponera, han kommer på tok för nära, försöker attackera. Han har brunt och alldeles för mycket hår, hemska tänder, förmodligen dålig andedräkt. Låt mig presentera... Ekorren Harald.
Felicia skickade ett mail och ville ha update om vad som hänt med Harald med tanke på att jag inte har lyckats klämma in några kommentarer om honom sedan jag förmodade att han hade drunknat.
Han lever, dessvärre. Jag har två val just nu. Att stämma honom för sexuella trakasserier, eller att kasta en kotte i huvudet på honom och hoppas på att han inte vaknar.

Snart är det bara 4 veckor kvar tills skolan slutar. Väldigt mixade känslor. Det är ju nu man har kommit in i allt. Men att få komma hem och krama om alla ska bli helt underbart!

Efter jul flyttar jag och Karin ut, till vårat alldeles egna ställe. Ser fram emot att vara din sambo i ett x antal år till! Ser inte fram emot att Alex och Andrea åker hem för gott.. Men det undviker vi att tänka på nu, annars kommer Karin se vilket känslosamt nervvrak jag är och vilja dra sig ur vårat äktenskap.

För övrig hade jag ingen ångest igår. Vad gjorde jag då? Jag skrev upp varje minsta lilla uppgift i alla mina ämnen som ska vara klara inom 4 veckor. Därefter gjorde jag ett schema inför hela veckan där det står hur många kapitel jag ska läsa varje dag i varje ämne, och satte upp det på tavlan som egentligen är till för att ha kort på nära och kära. Ångesten är tillbaka och jag känner mig som människa igen.

Imorgon ska vi se Harry Potter 7, kan bli mycket bra! Efter det gör vi en repris från förra helgen och ska till våran irländska bar O'briens som vi blivit fullkomligt förälskade i. Att dörrvakten är den ända irländaren där känns ju lite som ett rip off då vi är där för att lyssna på irländsk dialekt men.. Alex har en fling med bartendern så vi får iaf gratis öl.

Inatt (i Sverige) fick jag höra från min fulla pojkvän att han "gillar mig". Det kom som en chock men måste säga att efter 6 år ihop så känner jag mig redo för att säga... Jag gillar dig med.

Karin har precis somnat, Bäst att lägga mig innan hon börjar prata i sömnen. Hon skrattar på ett läskigt sätt när hon drömmer och hon skrämmer mig.

Miss u.

onsdag 10 november 2010

A terrific liar

Är det något att vara stolt över? Jag vet inte. Tror inte det... eller?
Var på möte på model agencyn häromveckan. Vet ej varför jag gick dit eftersom jag inte får jobba här.. Såhär lät det.
"Omg, you have the perfect length to model"
"No, Im a midget?"
"Ohh, you look soo tanned, I love your skin"
"No, its make-up.."
"You look like Megan Foxx"
Jag insåg efter dom kommentarerna att folk är villiga att slänga ur sig vad som helst, oftast det dom tror att folk vill höra. Jag skratta som ett barn. Ringde dom dagen efter för att säga att jag inte kan jobba för dom. 3 sekunder tog de för dom att övertala mig. Det gick från att säga "Nej tack", till att ge dom mina kreditupplysningar. Ungefär som att gå fram till några främlingar och be dom råna mig. Har aningen svårt för att säga nej, så när jag väl behöver göra det.. då ljuger jag så det låter som jag har en fasansfullt bra anledning till att tacka nej.

Fick jobb som säljare förra sommaren. Det sög.. riktigt hårt. Istället för att vara ärlig och säga det, ringde jag och sa "Min pappa har fått en hjärtattack, vet inte hur lång tid han har kvar" som ursäkt till att inte kunna jobba för dom. (jag vet mamma, jag sa en helt annan version till dig). Nu när Model agencyn har ringt mig varje dag, 2 gånger om dagen i en och en halv vecka har jag fortfarande inte kommit på en bra lögn.. Så dom får helt enkelt sluta ringa, jag är helt fantastisk på att inte svara i telefon. Ännu en bra egenskap. Jag vet, jag kommer inte komma till himlen...
Himlen.. Minns när jag var liten, jag och Jenny hade lekt i några timmar. Vi springer fram till mamma och jag säger helt brutalt ärligt:
"Mamma, jag vill dö..."
"Men Natalie, vad säger du!?"
"Jenny säger att i himlen finns det hallon stora som hus man får äta på, och att jag inte kommer vara rädd för hajar längre, dom kommer vara mina vänner"
Kommer du ihåg minen mamma gav dig efter att du fått mig att längta efter döden, Jenny?

Allt var så mycket lättare när man var liten. Det största problemet man hade var att man inte var tillräckligt snygg för att "få chans" på Tobias Svensson. Jobbiga tider.

6 veckor kvar till Sverige.
Miss u.

tisdag 26 oktober 2010

LA Shark attack

"En 19-årig student blev ihjälbiten av en haj igår. Ca 20 min från ditt hem. Simma lugnt ;) Puss Älskling" Försöker fortfarande analysera om mamma skrev detta smset på just de här sättet för att jävlas, eller för att hon faktiskt uppriktigt bara ville tala om för mig att jag borde... "simma lugnt". Min rädsla för hajar kan omöjligt beskrivas i ord. Vill tro att min kära mor vet om detta, men tackar ändå för informationen. Även om den gjorde att jag inte ens tänker bada i Sverige efter detta. I hajens försvar så trodde experterna att den misstog pojken för ett sjölejon. Tryggt.. känns.. väldigt tryggt.

Halloween smyger sig sakta på..
Alla ska till Santa Barbara för att festa. När jag skriver Alla, menar jag alla utom vi. Ser framför mig hur jag och Karin sitter utklädda i vårat rum med skolböckerna i högsta hugg, skålandes med vårat kaffe för att hålla oss fokuserade. School spirit säger jag.

Jag och min sambo har börjat kolla på hus. Trodde inte att det var något jag skulle göra vid 21 års ålder, men sedärja! Mamma och pappa, är ni stolta över mig? Titta Jörgen, kallade dig för pappa. Du är säkert väldigt rörd nu, du kanske tillochmed gråter? Om du gör det, och är bland folk, lämna flocken genast. Militärer visar inga känslor.

För övrigt har jag och Karin det ultimata förhållandet. Detta kom jag på när jag vaknade i fredags av att hon kom in och stolt sa "Jag har gjort pannkakor!" Bättre än så blir det inte tycker jag. Johan, om du nu känner dig aningen hotad av Karin, bra.. det borde du. Men vem vet, du kanske är en jävel på pannkakor du med..

Helgen bestod av plugg. Andrea och Alex joinade över lite vin. Vin och plugg går oerhört bra ihop. Det slutade med att vi hade facebookkrig och lyssnade på all musik man kan tänka sig från alla gamla disneyfilmer. Skulle kunna fälla en tår just i denna sekund när jag tänker på att Mofasa dör i Lejonkungen. Skulle man kunna säga att jag borde växa upp? Jaa, utan tvekan.

Karin sover. Hon har inte börjat prata i sömnen än. Numera har hon börjat drömma på engelska. Såhär löd hennes nattliga konversation med sig själv häromdagen. "Wow, wooow. I have to get my card. I don't know how we got here, I didn't plan this!... Where are you at?" Jag frågade vad hon hade drömt. "Att våran diskhov gick sönder" var svaret.
Alltid lika intressant.

God natt och god morgon..

fredag 22 oktober 2010

Deported from the United States

Ska upp om några timmar. Borde man ens gå och lägga sig?
Ska till gymmet så fort klockan ringer, dvs om min träningsvärk från dansen försvunnit. 
Verkligen ansträngt mig för att inte gå som en kossa som fått nått uppstoppat där bak. Förlåt för mitt ordval mamma, men föreställ dig min smärta. 

Efter gymmet ska jag bege mig ut på äventyr. En brud på skolan kom fram och frågade om jag och Naghme ville skriva upp oss på nån lista för framtida jobb som... jag vet inte. 
Vi skrev upp oss. Dagen efter ringde dom och ville att jag skulle komma på ett "möte".
Så vad kan detta vara? En model agency. Skrattade inombords så jag dog.
La hon inte märke till att jag är kort som en dvärg, har världens minsta huvud och inte tillräckligt vita tänder? Berättade detta för min syster.
"Herregud, visa dig inte i profil"
"Vadå profil, det är ju från sidan jag ser förjävlig ut?"
"Det är din profil gumman.."
Ibland går inte hissen ända upp för dvärgar som mig. 

Ska iaf dit för att fråga vad som försegår och se ifall dom blandat ihop mig med en Tyra Banks-wannabe. För det första kan det gå illa om man jobbar här i usa under det första året. En kille på psykologin berättade om hans svenska granne som blev deporterad från usa för hon jobbade här. Hon bad honom att gifta sig med henne men det fanns ingen tid. Och så vill man ju inte att det ska gå. Ska dit ändå.. dom kanske säger att jag är söt och förbättrar min helg. Who knows. 

På kvällen ska jag och vackra Alexandra Karlsson på teater som vi sedan ska skriva uppsatts om. Första teatern i LA, blir spännande!
Vill även meddela Sverige om hur lycklig jag är att Ida Klockare Ljungberg tar tagit sitt förnuft till fånga och flyttar hit. Har saknat att höra dig påminna mig om hur kort jag är. Kommer bli fruktansvärt bra. 

Karin ligger och pratar i sömnen. Som vanligt... Det börjar alltid med att hon skrattar, sen pratar hon på engelska, sätter sig upp, försöker ha en konversation men deckar i mitten av meningen. Det är en natt med Karin det.

Nu ska jag sova, ska försöka hinna att plugga ihjäl mig imorgon. 
Miss u.

måndag 18 oktober 2010

Okej att vara otrogen i Vegas..

Neheni! Det är det inte. Men tydligen tycker många andra det.
Såg ett x antal män med en ring på vänsterhanden på strippklubben i vegas.
"Se men inte röra" är en sak, men vissa tog det till en lite snuskigare nivå enligt mig.

Såå, where to begin...
Som ni ser så har vi vart på strippklubb. Rob köpte en striptease till Alexandra, det var en rolig syn måste jag säga. Vi tjejer hittade in till en undangömd lokal där det var lite ladiesnight! Alla fyra fick ta oss upp på scenen och fick varsin föreställning av några Chippendales. Inte helt fel. (Jag blundade hela tiden Johan)..

Jag har självklart spelat. Varför är det så obeskrivligt kul att dra i den förbannade spaken? Är det för man får gratis drinkar när man gör det? Eller för att det färgglada hjulet ibland får för sig att snurra? Har ingen aning..

På lördagen var det poolparty. Bra musik, pool, öl, gratis shots och underbart sällskap. Ni som känner mig förstår hur bra jag mådde där. Dansat har vi gjort, tror aldrig mina fötter kommer återhämta sig. Men jag ska säga att det var värt det. På kvällen var vi på The Bank.. Karin gjorde ett bra val och hoppade i en fontän för att simma lite, Andrea hängde med en doktor från New York, Alex blev förförd av en britt, och jag... dansade med en utvecklingsstörd pojke för att göra honom glad då ingen annan ville dansa. Årets goda gärning; Check!

Mitt misstag i vegas. Bartender- "Is your name Katy Perry?"
Skulle sagt ja.. kunde nog tamigfan fått den där drinken gratis..
För övrigt är nog Las vegas ett av dom vackraste ställena jag någonsin sätt. Hela staden lyser.. det gjorde mig lycklig. Måste erkänna att det var skönt att bara komma bort från Santa Monica för helgen och koppla bort allt plugg.

Satt uppe nästan hela natten och pluggade på psykologiprovet jag hade idag. Tänkte på hur skönt de kommer va när det är över.. Kanske tillochmed hade hunnit klämma in att andas på tisdag? Det var mina tankar det.. Sen sa min speechlärare "Good luck on your exam on Wednesday". Dog i några sekunder... Nu är det dags att börja leva igen och sätta igång med plugget.
Andas kan man göra i jul.

Puss.

fredag 15 oktober 2010

Teachers sleeping with students

Jag vet att det finns böcker som berättar vad dina drömmar har för betydelse. 
Så när jag drömmer om min 50 år gamla lärare i min speechklass ha sex med elever.. Vad kan de ha för betydelse? Drömmen slutade med att jag blev jagad av en pojk med en såg. Smällde nästan till Karin av rädsla när hon petade på mig för att tala om att vi försovit oss.

Hade mitt speech om meditation igår. Det gick väldigt bra med tanke på att jag knappt hann och öva.
Klappar mig själv återigen på axeln. Drog en lögn på 7 minuter om hur bra det är att meditera och hur det har förändrat mitt liv. Det lät så trovärdigt att jag faktiskt trodde på mig själv när jag sa att jag mediterar 1 gång om dagen.
Att ljuga var lätt. Att undvika tillbakablickar på min sexdröm om min lärare var svårt. Om någon äger en "drömbok" får ni gärna kika upp vad denna dröm kan betyda. Slå upp Pensionärssex.

Vann en teaterbiljett idag. Blev fruktansvärt glad. Varför? För 35 andra teaterfreaks ville ha den. Då vill jag automatiskt också ha den, såklart. Ska bli kul!

För övrigt gillar jag smsen mamma slänger iväg lite då och då. Tex...
"Bla bla bla, din katt fastnade i trappan, bla bla, drog nästan höftkulan ur led.. bla bla, ligger medvetslös. Hoppas allt är bra med dig :)"
Eller...
"Bla bla, din syster flyttar till Holland, bla bla bla. Hoppas allt är bra med dig :)"
Hur fan fastnade katten i trappan och sen när bestämdes det att min syster ska fly till Holland. 

Väskorna är packade, drar till vegas om 3 timmar, har inte gått och lagt mig än..
Psykologiböckerna fick dessvärre hänga med. Vem i hela världen vill festa med Sigmund Freud i tankarna. 

Mamma, har jag ens berättat att jag ska till vegas? Antar att du är orolig nu.
Saker jag vet att du tror jag kommer tappa bort:
* Mitt pass
* Min väska
* Mina skor (minns du den gången jag kom hem barfota? det gör inte jag).
* Mig själv

Är barnsligt avundsjuk på Karin som ligger och sover. Ska göra detsamma..
Update om Vegas kommer på söndag.

Puss till alla söta i Sverige. 

söndag 10 oktober 2010

Bruce Bobby's watching me..

Läser psykologi. Försöker komma in i Sigmund Freuds underbara värld. Försöker tänka kritiskt.
Känner mig iakttagen. Bruce Bobby sitter och stirrar på mig. Vill att han kollar åt ett annat håll.. Om jag kollar på honom tillräckligt länge kanske han plötsligt ändrar riktning. Vem vet vad en apa i mjukt tyg uppstoppad med bomull är kapabel till?
Har tagit en paus från skolböckerna. Läser istället igenom min dagbok och får lite deja vu-känslor om hur allt var innan jag åkte hit till underbara LA.

4/7
Mamma hjälper mig med matteprovet jag ska ta när jag kommer till skolan.
Hon säger alltid "Du är inte dum Natalie, du bara spelar och bjuder på dig själv" och kollar stolt på mig. Men idag fick kvinnan så hon teg när hon märkte att jag knappt kan gångertabellen. Carro har klippt min katt, hon har missat några tussar. Hur kunde 3000 kr förvandlas till något så fult?
28/7
Blivit av med lägenheten, aldrig vart så lättad. Ska aldrig mer tapetsera, ska aldrig mer ljuga.  Eller är jag för bra för att sluta? Att man ska sluta när man är på topp måste vara en lögn. Borde öva på matten.. Matte.. Den som uppfann matte borde stoppa upp en zebra där bak.
30/7
Spillde vin över mitt visum igår hos fröken Karstorp. Mitt ansikte har blivit gult, halva mina ögon och hela näsan har försvunnit. "Det värsta som kommer hända är att du blir utvisad till Korea" säger militärpappa Jörgen. Undrar om jag smälter in.. Har dom palmer i Korea? Ångest...
1/8
Johan vaknade upp med öroninflammation. En sak är säker.. Han har Ont i örat. Tycker faktiskt lite synd om pojken. Är påväg till Gbg för att träffa tjejerna. Försöker skriva fint men bussen guppar till 100! Känns som den blir påsatt av en långtradare där bak. 20 min kvar....Vill krama tjejerna i 28765 minuter.
4/8
Johan kommer snart hit. Vi ska på bio och sen ut och äta, men de vet han inte än. Hoppas han lämnar sitt  öra hemma. Älskar honom. There, I said it! Hoppas inte jag kommer sakna honom för mycket, hade ju vart svinjobbigt. Får väl krama ett träd när de blir som värst.

Åker hem om lite mer än 2 månader. Ska bli underbart att krama om alla!
Nu ska det inhandlas tacos med mina underbara tjejer. Karin kommer hem från Texas idag. Yes!
Puss.

fredag 8 oktober 2010

What happens in Vegas....

Nej... jag tänker inte skriva fortsättningen på den meningen. Tycker den är fruktansvärt töntig och den har blivit använd alldeles för ofta. Folk spenderar ca en och en halv dag i en annan stad och sen ser man på fb "What happens in Trollhättan stays in Trollhättan ;)))" En mening som antingen tyder på att man fick ligga i helgen, eller så vill man att folk ska tro att man fick ligga. Very clever.

Tänker istället skriva: Vegas baby!
En av dom vackraste människorna i Los angeles fyller 21 år på onsdag (grattis i förväg Andrea) och hur kan man annars fira det på bättre sätt än att åka till Vegas? Vi åker om exakt en vecka. Jag, Karin, Alex och Andrea. Tjejerna råkade nämna detta för våran vaktmästare i vårt lägenhetshus som då tydligen fått ett ryck, ett väldigt positivt ryck. Han vill att vi åker med honom... gratis. Han har bokat ett rum där vi ska bo... gratis. Nu när vi ändå är på rätt spår ska jag fråga honom om han vill betala för en ursnygg klänning jag kan ha på mig också.

Innan min och Nicks teateruppvisning i måndags börjar en kille i klassen, som även har samma dansklass som mig, prata. Han säger plötsligt innan jag ska upp på scenen "Could you point your feet for me Natascha?". Jag vet inte vilket som förvirrar mig mest, att jag plötsligt heter Natascha eller att han faktiskt vill att jag ska ta av mig skon och "point my feet". Jag gör iaf detta och han säger "Omg, thats just... beautiful", kollar på min fot och ger ifrån sig ett läte som om han precis fått en orgasm. Fort som bara den tar jag på mig skon och försöker koncentrera mig på våran pjäs. Att jag såg honom kolla på mina fötter under tiden fick 5 minuter att kännas rätt så långa. Hej fotfetisch.

För övrigt så andas vi plugg! Kommer förmodligen ångra att jag säger detta men.. I love it. Jag tycker om ångesten av att ha exams, att jag inte fått någon sömn, att jag druckit mer kaffe än vad jag druckit vatten under hela min livstid. Det får mig att känna att jag gör något viktigt.
Karin hade ett Quiz där hon skulle sätta ut kroppens alla olika delar. "Det ända jag kunde var halsen och anus" säger hon och visar upp bilden på en stackars människa som tydligen fått resten av delarna utsatta på fel ställen. Hello USA, här kommer vi svenskar och visar vad vi går för. Döm inte Karin, hon är min idol.

Sitter nu och lyssnar på Ron Pope - The right way. Han ska sjunga på mitt bröllop. Ska försöka fixa detta innan den dagen kommer. Känn ingen press Johan, jag hatar att ha på mig ringar och jag klär inte i vitt. Ett bröllop hade egentligen bara gjort mig förbannad. Efter dom senaste 5 meningarna kan man ju börja fråga sig om jag lider av antingen personlighetsklyvning eller dubbelmoral.

Igår och i förrgår regnade det här i soliga LA. Har inte sett ekorren Harald sen dess. Han måste drunknat.
Puss till er där hemma. Miss u.
R.I.P Harald.

fredag 1 oktober 2010

Long distance never works

Kom på mig själv vara riktigt omogen häromdagen.

En kille på psykologin undrade om vi skulle ha filmkväll. Jag sa på det trevligaste sättet jag kunde att jag har pojkvän och tackade nej. Vad gör pojken då? Han blir otrevlig och väljer att säga "Bara så du vet så kommer ditt förhållande aldrig funka, de gör de aldrig när de är long distance"
Hur hanterade jag detta kan man fråga sig? 
Han skickar ett mail i onsdags och undrade vad vi pratade om på lektionen då han valde att inte gå dit. 
Jag sa att vi har prov på kapitel 1, 2, 3, 4 och 5.
Vi har bara på kapitel 1. Kan han gott ha tycker den oerhört omogna sidan i mig. 

Jaa.. Teaterprov idag. Historisk teater... Kan ju för övrigt säga att efter alldeles för många sidor om Shakespeare så känns det verkligen som vi känner varandra. Jag vet allt om honom, han vet..inget om mig. Men hade jag levt några århundraden tidigare är jag säker på att vi hade klickat. Kan se mig och William framför mig sittandes på en bar någonstans och prata om teater. Då hade jag sagt åt honom att ändra slutet i Romeo and Juliet. Efter några öl kanske han hade hållt med. 
Det jag lärt mig om historisk teater kom dock inte på provet och det gick åt pipsvängen. 
Har valt att inte svära i denna bloggen eftersom mamma läser den. Hej mamma.


Nu är det bara att börja på nästa grej. Har psykologiprov, teateruppvisning och prov i dansen på måndag.
Ibland undrar man om alla lärare samlas någonstans, bestämmer sig för att jävlas med studenterna och ta alla prov på en och samma dag.

För övrigt är jag väldigt tankspridd. Det finns så mycket jag vill göra. Jag vill uppträda på scen, jag vill läsa ännu mer psykologi och bli smart, jag vill dansa! Var tvungen att skypa med mamma för att få lite guidence i livet. Det hjälpte.
"Är du fortfarande smal?" frågade hon när hon såg att jag satt och åt en bagel. 
Jag tror inte att det var en pik, men tänker ändå döda mig själv på gymmet imorrn för de. 

Nu ska jag sova. God natt Sverige.
Love u Johan, familj och vänner... och katt.

söndag 26 september 2010

Sleeping is for poor people

Karin står på händer mot väggen.... Nu hoppar hon runt i cirklar. Hon menar att det ska ge henne energi för att plugga. Jag ska ge det ett försök om tio minuter.
Varje gång innan vi sätter oss för att plugga sätter vi på vårat favoritklipp på youtube. "Success, how bad do you want it". En av alla hans inspirerande meningar lyder "Sömn är för fattiga människor. Så det ska vi sluta med..

För dom som undrar så mår mina tänder bra. Har fått många oroliga mail angående min klantighet. Dom flesta säger "sånt händer bara dig" och en sa "sånt händer även den bästa". Jag tror på de sistnämnda.

Helgen har varit fullspäckad. Efter skolan i torsdags blev det Cabo Cantina som aldrig gör en besviken.
Fredagen var bakfyllans dag vilket bestod av en väldans massa huvudvärk och bio. Såg Easy A, oj vilken bra film! Sen har vi då lördagen... "Va skönt det ska bli med en lugn lördag" sa jag och Karin.
Sen kommer våra underbara grannar och förstörde våran lugna lördag med beerpong (som vi förlorade) och sen utgång. Det var värt de!

Radde frågade oss i förrgår och vi hade sett apan i korridoren. Det hade vi inte.. Och in kom han med den största apan jag någonsin sett i gosedjursform. Han sitter nu i vårat hörn och han har redan blivit en i familjen. Sylvester heter han. Jag sitter i hans famn och pluggar... han är så mjuk.
När jag tittar på honom inser jag att något saknas.
Känns som ett hål in i mitt hjärta........Jag vill ha en hund. Jag kollar ledset på Karin varje dag och påminner henne om det. Jag kollar på henne så som jag jämt kollade på mamma när jag var liten och tiggde om en glass varje gång vi var på ica.

Nästa år är det dom tre V:na som gäller. Villa, volvo, vovve.
Vi har redan börjat kika runt på lite hus på nätet. Blir awesome.

Nu är det morgon i Sverige och väldigt mycket kväll i LA. Vilket betyder kaffe och plugg... Endast fattiga sover. 

God morgon.

tisdag 21 september 2010

Do NOT swallow this product

Jag har alltid sagt att jag tror på ödet. "Allting händer av en anledning" tycker jag om att säga. 
Verkligen? Är det verkligen så? 
Är jag i denna fruktansvärda smärtan av en anledning? Eller är det bara för att gud ska sitta på ett moln, kika ner och skratta åt mig. 
Kan inte äta, kan inte dricka, kan inte sova.. kan inte koncentrera! 

Igår efter festen bestämde jag mig för att göra det jag och Karin gjort i 30 minuter varje kväll i en vecka.. låter mer snuskigt än vad det faktiskt är.
Hon har köpt bettskenor av gummi som man sätter på tänderna så dom blir vita och fina. 30 minuter.. inte mer, inte mindre. 
Efter 15 minuter igår tänkte jag "Ska bara lägga mig ner en stund". Jag vet vad som händer när man "lägger sig en stund".. Man vaknar inte igen, ändå gjorde jag det. Why god, why...
Vaknar upp 5 och en halv timma senare. Precis innan jag vaknar, eller när jag är halvvaken dvs brukar jag fortsätta drömma vidare. Det är lättare att kontrollera sina drömmar när man är vaken fast ändå inte.. Drömde att jag hade en massa godis, varför inte äta det, tänkte/drömde jag. Tuggar och tuggar, sväljer, vaknar. 
Jag har somnat med tandblekningen och ätit upp en av bettskenorna. Japp.
Jag mår illa och tänderna ilar. Trodde inte det var möjligt att ha så ont i tänderna. 
Skypade precis med Jenny och hon skrattade åt mig, likaså gjorde mina roomies.. Är detta resultatet av "allting händer av en anledning"? Att förgylla någons dag med ett skratt? Det hade jag kunnat ställa upp på, men inte när jag ska lida för det. 
Så vad stod det på tandblekningspaketet? 
* Do NOT swallow this product
Check.
* Do not use it for more than 30 min 
Check.

Det gör ont. 

Gårdagen var kul! Brandon och Frankie kom och hämtade upp oss och sedan drog vi iväg till Hollywood. Roosevelt Hotel var helt sjukt fint. Men det är lite väl för fint för mig. Vi sitter hellre på Cabo Cantina, sjunger karaoke och dricker drinkar för halva priset. Men de får vi vänta med tills på torsdag.

Imorgon är det exam i Speech och uppvisning på teatern. Håll tummarna för mig Sverige!

Be för mina tänder inatt... Det kan behövas.







måndag 20 september 2010

Roosevelt Hotel

Dagen i skolan har som vanligt gått snabbt. Teater, speech, dans och psykologi. 
Svårt att hålla sig vaken sista lektionen när man bara sovit i 4 och en halv timma, men det gick!

Ledig imorgon, det betyder att det blir drinkar på Roosevelt Hotel i Hollywood. 
Brandon, som jag och Karin träffade på en busshållsplats häromdagen känner killen som äger stället. 
Att Andrea inte fyllt 21 ännu var inget problem. "Everyone must look great though" får man alltid höra, annars kan det bli problematiskt. Vad som menas med "Look great" i Hollywood betyder mycket smink, korta kjolar och höga klackar. Sorgligt men sant. Låt mig ha jeans för fan.

Häller i mig kaffe, hoppas på att ögonen ska börja samarbeta med mig och hålla sig uppe. 

Karin har blivit kidnappad av sin pojkvän Dustin.. Har döpt om honom till Dustin Bobby, men det vet han inte. Man måste få tillåtelse av mig innan man snor min roomie, hatar att sova själv. Förväntar mig alltid att hon ska vara hemma så jag kan prata en massa strunt med henne. Kanske borde skaffa en katt?
Karin kan inte vara mitt husdjur... 
Vi har en tam ekorre som bor nere vid poolen, Harald fick han lov att heta. Han är djävulens avkomma. 
Dyker upp när man minst anar det och kommer på tok för nära. Ekorrar är söta när dom är fluffiga, blyga och spelar lite svåra. Men detta är en kal råtta med en för stor svans och för vassa klor. Han brukar hänga sig uppochner i palmerna för att imponera och få uppmärksamhet. Ett nej är ett nej Harald.

Nu måste vi börja göra oss iordning inför kvällen.

Återigen, vänner, familj + pojkvän. Saknar er fruktansvärt mycket!
Massor av kärlek till er från LA.

söndag 19 september 2010

The rules of The Plaza

Idag har vi skrivit ner familjeregler här i lägenheten om vad som får göras och inte göras. Kan bli oerhört bra!
Helgen har varit väldigt lugn. Jag och Karin har tillbringat största delen på skolans bibliotek så vi kan känna oss nöjda med våran insatts när veckan börjar om på nytt igen. Att alla mina kurser är såpass roliga och intressanta gör det lite lättare att engagera sig.
Såååå, teatern....Hur gick den? Jag var läskigt lugn, kände att det inte var någon big deal. Det var mina känslor innan jag gick upp på scenen. När jag väl stod där kom jag knappt ihåg mitt eget namn.
Alla stirrar, alla är tysta.. Att ha sina 5 minuter i rampljuset kommer i ett paket med väldigt mycket nervositet. Det gick BRAAA.. Vi kunde alla våra repliker, inget gick snett, jag dog inte...
Dock tänkte man "Nu ska jag gå dit, nu vill jag lyfta min högra hand" men kroppen ville inte lyda. Jag stirrade på handen och bara väntade på att den skulle flytta på sig, men icke. Det visar hur mycket kontroll man har när man är nervös.
Denna gången var det bara för att känna på hur det var och få lite notes på vad man kan göra annorlunda, på onsdag gör vi den igen och ska få vårat betyg. Blir spännande!
Det är nästan så jag vill klappa mig själv på axeln som faktiskt vågade göra det med tanke på att jag som person är ganska töntig och inte vågar riskera att göra bort mig själv, vilket är lätt att göra när man har 36 pers som stirrar på en. Såå, klapp klapp.
Jag och min nya scenpartner Nick var och kikade på pjäser inför våran nästa scen. Ska bli väldigt kul!
Han är för övrigt väldigt duktig så förhoppningsvis lär man sig något.

Vad som är helt sjukt skönt är att man alltid efter en stressig dag med skola och plugg kan träffa tjejerna nere vid poolen och dricka ett glas vin...Nej, jag vet inte hur man tar ett glas.. blir ofta två... tre.
Men det är väldigt avslappnande. Ibland måste man bara stanna upp och tänka på allt som händer. Jag är här, i LA, aldrig känt mig så hemma som här, har haft den turen att träffa på vänner jag vet att jag kommer ha för livet. Man bara ler för sig själv.
Klockan är halv 1 på natten, ska ner till Ralphs och köpa öl med Karin för att dra vidare till amerikanarna som ska lära oss ölspel på en annan nivå.

Jag saknar er där hemma, syskon, mamma, militärpappa, pojkvän...
Men tänker på er hela tiden.
Love.

tisdag 14 september 2010

Ångest, min bästa vän.

Imorgon gäller det. Jag och Emily ska spela upp en dialog ur pjäsen Proof. Varför är jag inte nervös?
Jag får ångest över att inte vara nervös. När jag kommer på mig själv och inser att jag inte har ångest över saker sätter jag mig ner och tar mig god tid på att komma på saker att faktiskt må dåligt över.
Det är så jag och mitt ego "Ångest", som jag döpt det till, funkar ihop. Det är min meditation.
Ibland skulle jag vilja ta ut mitt ego från mitt huvud, sätta det framför mig och konversera med det.. Undra vad man hade kommit fram till. Satt och snabbläste dagboken som min morbror + fru sagt åt mig att skriva i om allt som händer.
Hittade ett helt kapitel om just ångest.

"Ångesten har förvandlats till en stor elefant som medvetet stampar på mig. Försöker ta fram mina puppy-eyes, se ledsen och söt ut och få den att sluta. Som om en elefant hade brytt sig. Nu går jag och mina tankar in i väggen, min ångest fixar det åt mig.
Jag hatar den så mycket så jag mår illa. Jag hatar den lika mycket som jag hatar att mamma alltid köper vitt bröd, jag tycker inte om vitt bröd!
Caroline sitter och analyserar mig. Jag säger att jag har tråkigt, hon tror mig inte.
- Kan du inte bli lite rolig? säger hon.
Den kommentaren fick mig att vilja botoxa ett leende ända upp till öronen, studsa ner till ica för att köpa ett x antal batterier som jag kan köra upp i röven och hoppas på att jag transformeras till en Duracellkanin.
Nu lägger hon sig på bordet och suckar, hon är trött på mig och min ångest nu. Har bränt mina broar.
Varför är jag vänsterhänt? Varför är jag kort? Ångest...."

Jag och carro har skämtat om att vissa endast läser psykologi för att få den kunskapen att kunna reda ut sina egna problem och lyckas ställa en psykisk diagnos på sig själv.
Nu när jag läser vad jag skrivit inser jag att jag är en av dom. Skratta inte åt mig carro.
Ska jag vara ärlig hade jag bara en riktigt dålig dag och skrattar åt hur barnsligt mycket ångest jag kan få.

Psykologikursen är för övrigt väldigt intressant. Min lärare jämför alltid psykologiska teorier och bevis med något som är modernt i samhället idag. Igår pratade vi om Kim Kardashians stora rumpa.
Min lärare tror sig ha listat ut grejjen med den. "Hennes rumpa är inte stor, hon har bara ingen midja"
Om det är allt man behöver förstå när de gäller psykologi så hoppas jag innerligt på ett A+ i den kursen.

Väntar på att Naghme ska ringa, vi ska köpa kläder till dansen. Är så arg på mig själv för jag inte började dansa när jag var liten, tycker om att skylla på mamma när de gäller det.
Tar iaf tag i allt kul nu.. när jag är 21. Bättre sent än aldrig!

Nu tänker jag avsluta med att säga.. Jag ska inte ha ångest idag!
I LOVE LA.
Saknar er.

lördag 11 september 2010

Take me to bed or loose me forever

Detta är den bästa raggningsrepliken jag hört på länge. Den tycker min kära granne Alexandra Karlsson om att dra efter några margaritas. Vi får se om det inträffar ikväll igen.

Precis vart på Starbucks med Emily och övat på våran dialog vi ska spela upp på teaterklassen inför 35 pers på onsdag.
Det kommer ju inte alls vara nervöst? Efter några shots kommer de gå bra, det lugnar mina nerver.
Ta de lugnt Mamma, jag knarkar iaf inte..
Måste plugga.. Svårt att göra det på en helg när det finns så mycket roligare saker att göra.
Men valde iaf att skippa skolans fotbollsmatch och göra lite nytta istället.

Samira är på toaletten och sjunger... sitter och lyssnar i smyg. Den kvinnan kan sjunga minsann!
Kul för andra att dom föds med en sådan begåvning. När jag skulle göra min läxa inför Speechklassen som går ut på att man ska berätta om något man är bra på så slog de mig... jag kan ju absolut ingenting.
Ska ljuga ihop nått och ge dom ett fruktansvärt bra tal. Eller så kan jag prata om hur man ljuger, de är en sak jag är läskigt bra på. Sen att de inte är en egenskap jag är stolt över undviker jag att tänka på.

Nu ska alla brudar i vårat lägenhetshus samlas för lite drinkar innan vi drar oss mot Hollywood.
Skål och godmorgon Sverige!

If you can dream it, you can achieve it

Här har vi då mitt allra första blogginlägg. Ganska sent ute, jag vet.
Nu har jag varit här i 1 månad och 5 dagar..Känns som jag vart här betydligt längre när man tänker på hur mycket man har hunnit göra, hur många ställen man hunnit se och hur många underbara vänner man fått.
Så hur kan man beskriva LA? Skulle vilja säga den bästa platsen på jorden.
Varför har jag väntat så länge med att komma hit? Lite arg på mig själv. Men jag tar igen det.
Känns konstigt att vara student igen, men oj vad jag älskar det.
Fått alla kurser jag velat ha, vilket är svårt att få första terminen så man kan säga att jag har haft tur.
Har jag blivit bättre på engelska? Lite.. Finns vissa ord jag inte riktigt kommit in i ännu, tex att säga "Yeah totally" efter varje mening. Men men, babysteps.

Trodde att jag skulle ha lite problem med att ha roomies efter att ha bott själv i två år. Men nu när jag kollar till höger om mig och ser att Karins säng är tom känns det på tok för ensamt. Hon kommer hem efter helgen iaf!
Killarna har kilat iväg till vegas så det betyder att jag och Samira har lägenheten för oss själva.
Karin är ju faktiskt äldst av oss och väldigt vis så hon tar på sig mammarollen väldigt bra. Och eftersom Radde är den ända killen i lägenheten så antar jag att han får ta papparollen. Så jag säger Hello föräldrafritt!

Jag och tjejerna har vart nere hos våra grannar och kollat på Case 39. Bra film, se den dock inte om ni någonsin vill ha barn. Har nu fått reda på att barn kan födas med demoner inom sig och då tycker dom om att döda alla du känner. Det ända du kan göra då är att stoppa ungen i en ugn och hoppas på att fanskapet brinner upp. Nu har jag avslöjat filmen. Japp.
Jag har alltid tagit film för seriöst. Inatt ska jag upprepa för mig själv att djävulen inte finns, det var bara bra skådespeleri. Vågar förhoppningsvis sova med lampan släckt.
Barn är otäcka...

Så vad har alla mina nära och kära gett mig för råd innan jag kom hit?
Mamma: Att knarka är lika vanligt som att ta en klunk öl i usa, gör inte det.
Syster: Botoxa dig inte, bli inte konstig, prata inte som Victoria Silverstedt.
Styvpappa: Sola, du ser blek ut.
Pojkvän: Ge fan i surfarna.
Vänner: Sola mycket, shoppa mer än vad du solar, drick margaritas mer än vad du shoppar.
Sen har vi då min lillebror, men han är för ung för att ge råd. Det gör inget.

Saknar er alla där hemma! Bilder kommer snaaaart.