Jag sitter med två tjocka stickade tröjor, två mysbyxor, tjocka strumpor och tofflor.. med två filtar över mig. Katten försöker dricka upp mitt kaffe och äta upp min macka. Hello Sverige! Allt är som vanligt och det känns knappt som man någonsin lämnat detta kalla land. Att jag ska åka hem om redan en vecka känns lite ledsamt, men att stanna i två månader som jag egentligen skulle gjort vet jag inte om jag hade klarat av. Sitta här, medan alla man tycker om jobbar eller pluggar. Helvete, kaffet har frusit till is...
Pratade precis med Isabelle och Olivia. Så länge sen men efter bara någon minut i tele så känns det som att det var senast igår man pratade, eller nästan.. kära Olivia tyckte att det var allmänt awkward och undrade vem jag var. Ska till underbara Göteborg på onsdag och äntligen få krama om dom. Undrar hur man tar igen 5 månader på två dagar?
Jag och Karin tackade ja till en lägenhet i förrgår. Känns så kul att äntligen skaffa något eget! Tror även att det var behövligt för oss att flytta från The Plaza nu efter att Alex och Andrea inte längre kommer bo där. Hade väl sprungit upp en våning och plingat på i förnekelse om att dom inte bor kvar.
Vet inte riktigt hur jag känner över flygresan hem igen. Den är så lång...
Måste säga att jag är rätt stolt över mig själv som lyckades hitta på både LAX och Heathrow.
En Natalie ensam på LAs flygplats och sedan Londons kändes lite för nervöst för att hålla sig nykter så kl 12 tog jag och Karin varsitt stort glas vin för att lugna nerverna. Det var dock inte fören jag kom till Sverige som jag tappade bort mig. Vandrade runt som en förvirrad Lemur i nästan två timmar på Arlanda i jakt på att hitta min terminal. Bra.
Älskade London. Vart man än gick säger dom "Hello love", "Bye love", "Can I help you love?". Love… vilket vackert ord. Kan inte fler människor på jorden börja klämma in de ordet i opassande meningar? Hade varit så lycklig.
Nu ska jag på promenad med Mamma och ikväll blir det Johan-tid.
Fantastiskt bra.
Puss
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar