Bruce Willis - som ett årgångsvin

Jag har tjatat om att kolla på Die Hard nu i ett x antal dagar, och igår gick min önskan i uppfyllelse. Berättade för Karin att jag inte var riktigt säker på om jag antingen vill dejta Bruce eller om jag vill att han adopterar mig. Faktumet att han är ursnygg är ju en sak som är säker, dock gjorde min pojkvän mig ytterst ledsen när han påminde mig om något jag inte ville höra - han är ju gammal. Men då (!) kommer Karin in i bilden som solskenet i mörkret och säger att det inte gör något, för Bruce Willis är som ett årgångsvin, det blir nästan bara bättre med åldern. Det finns ännu hopp.

Haft fullt upp ända sedan vi flyttade. Flytten gick bra, tills vi tappade bort nycklarna till våran nya lägenhet, våran gamla, och våran hyrda bil. Slutade med att vi fick sova på tjejernas golv över natten och ringde en låssmed som kunde bryta sig in i våran lägenhet nästa morgon. Hur skulle vi kunna veta att vem vi trodde var en professionell låssmed var två aggressiva, sliskiga män från den ryska maffian som var mer intresserade av att dricka drinkar och byta nummer. Dom sa att dom tänkte ge oss ett specialpris för att vi var söta men diskuterade sedan med varandra att dom förmodligen inte skulle "få nått" i gengäld ändå. "Är jag inte tillräckligt söt nog för att få ditt nummer?!" sa rysk-man-45-år-med-förlovningsring-på-handen, med en hotfull ton. Att dom visste vart vi bodde och att dom livnär sig på att dyrka upp lås var lite oroväckande. Vi låste både låsen till dörren och även till sovrummet och balkongen, och övervägde att sova med en kniv under kudden.

Tjejerna var över på vinkväll i Fredags, jättemysigt! Vi lagade god mat och drack margaritas.. och vin. Vi spelade ett tjejspel och fick uppgiften att nämna två saker som är dåligt hos en själv. Mina fick bli att jag klagar över oväsentliga saker och att jag alltid hittar ångest i allt, med vilja.

Har en ny danslärare nu dom tre sista veckorna. Han säger att i slutet av terminen ska vi kunna gå ner i både spagat och splitt, vilket jag kämpat med sen i höstas. Dock är det bara två veckor kvar av terminen och jag ber en bön över att jag ska lyckas. Jag fick min efterlängtade balettkurs häromdagen som jag kämpat för! Klassar mig själv som överdrivet lycklig.

Har lyckats skypa med både pojkvän och Jenny idag. Bra som fan.
Johan och lillebror kommer i början av April.. det gör mig glad.
Puss, miss u.

I don't need you..

Har ni någonsin varit tvungna att umgås med någon ni inte gillar? En person som ni klarar er mycket bättre utan? En person som tar upp en del i ens liv och bara gör det...tråkigt? Så känner jag för en person just nu... Han heter Quest, och vi tycker inte om varandra. 

Quest är min engelskabok, och jaa.. jag har ändrat hans form från bok till människa då jag annars känner mig jävligt dum som konverserar och svär åt en bok. Quest förgyller inte mitt liv just nu då jag känner mig som ett barn igen när man ska lära sig grammatik på nytt. Det går rätt bra, men vad ska man göra när något är så tråkigt så man somnar i biblioteket, hemma och nästan på lektionen när man öppnar boken?

Min psykologilärare säger att hon märker på 1 sekund ifall någon är ointelligent. När någon säger "Detta är SÅ tråkigt", för saker är ju oftast tråkigt för du inte förstår det... Jag antar att jag är förbannat dum. 

Idag är det äntligen Fredag och det är helg! Jag tänker säga som man sa när man var liten och inte hade tålamod för saker, "Imorgon kan vi säga - Idag flyttar flyttar vi!" Det låter fruktansvärt mycket bättre och snabbare än att säga att vi flyttar på Lördag.

Till höger om mig sitter min sambo och pluggar Californian History... Jag verkligen känner hennes school spirit.. Nu kom det en djup suck.. och en till.. kan det vara tredje gången gillt? Japp, där kom den tredje.. Hon är förhoppningsvis snart klar och då kan vi pusta ut tillsammans i några sekunder. Behöver jag egentligen också plugga? Ja...

Men ikväll är sista kvällen på The Plaza, vilket betyder att vi behöver säga farväl till gymmet genom att springa på bandet i en timma, och säga farväl till jacuzzin genom att sitta där ett bra tag med ett glas vin i handen...och sen packa.

För övrigt har jag inte gått som en normal Homo Sapiens sedan vinterterminen började då vi dansar varje dag, vilket gör att man absolut inte hinner återhämta sig till nästa dag. Om jag hade sagt "Min lärare dödar oss långsamt varje sekund i två timmar varje dag" hade jag absolut menat 100% allvar..........

Min     lärare     dödar     oss     varje     sekund     i     två     timmar     varje     dag.

Nu när jag förklarat allvaret, förstår ni då vilken smärta jag är i just nu..

Känns som man fått en stämpel i pannan där det står: Tillåtelse till att gå som en påsatt kossa. Men jisses, vad jag älskar dansen.

Nepp, tror nästan det är dags för frukost nu.

Miss u.

Money, love and success

Det var något jag funderade över på planet hem till LA.. Vad är viktigast i livet? Vad är det man ska prioritera och vad är konsekvenserna om man prioriterar fel. Jag vill ha allt som står i min rubrik. Jag vill ha pengar, ytligt jag vet. Jag vill ha mina nära och kära där jag är, jag vill ha en bra karriär.. Kan man få allt man vill ha i världen? Måste man välja? Och i så fall när...

Att åka ifrån Sverige igen kändes lite som en känslomässig bergochdalbana. Jag kände att tio dagar räckte för jag hann att träffa alla jag bryr mig om. Men samtidigt var det aningen tungt att lämna alla igen när allt kändes som vanligt och man fick en känsla av att man aldrig egentligen flyttat. Men jag antar att det är en bra sak att känna så. Det betyder ju egentligen bara att man har kvar exakt samma relation med dom människorna man älskar trots att man inte setts på flera månader. Nu är jag hemma igen och den känslomässiga bergochdalbanan har blivit stabil. Att bara ha bott i LA en så kort tid och redan kunna kalla det för "hemma" utan att det känns konstigt älskar jag! 

Första veckan i skolan har gått. Ger mig själv en stor applåd.. en till Karin också. 

Det känns konstigt att bara läsa två ämnen. Engelska är inget jag brinner för, men har en rolig klass så det funkar. Dansen är roligare än någonsin.. och svårare. Kanske kan jag få den där efterlängtade tvättbrädan nu när jag kommer dansa varje dag i två timmar i 6 veckor? Min stränga danslärare sa igår att hon var stolt över mig och jag fick nästan en tår i ögat. Hur kan någon man inte känner ha en så stor påverkan och roll i ens liv?

Det är frågan..

Jag och Karin flyttar om exakt 8 dagar. Can't wait!

Funderar på om man ska vara världens bästa roomate och göra pannkakor till henne?

Puss, miss u.