fredag 17 juni 2011

My second 19th Birthday.

Tack till er söta människor för alla gratulationer, ni är underbara! Hade den bästa födelsedagen på väldigt många år. Jag och Karin pratade häromdagen om att det aldrig längre känns som att man faktiskt fyller år, men detta ändrade Karin och Marcus på. Jag vaknade av att båda två hoppade i min säng och sjöng allt vad dom kunde. Hade jag inte blivit så rädd hade jag förmodligen hoppat runt där med dom. Dom hade bakat scones, gjort pannkakor, fruktsallad, och köpt den godaste tårtan. Det var ballonger överallt och en massa presenter. Jaa.. man kände sig verkligen som 11 år igen, om man bortser från 11.00am-ölen.

Efter frukosten åkte jag och Karin ner till 3rd street och shoppade för lite mer än beräknat. Skyller alla impulsköp på monster-margaritan vi tog på Cabo Cantina, vilket tog oss en och en halv timma att dricka upp. När vi inte längre orkade bära alla tunga kassar med kläder åkte vi hem för att göra oss iordning inför Hollywood. Vi har länge längtat efter ett besök på Saddle Ranch, och det var minst lika roligt som sist! Rob, Pär, Marcus, Kerry och Lauren mötte upp oss där och gjorde kvällen ännu bättre.
Efteråt åkte vi hem till oss där vi spelade kort (jag och Karin utklassade självklart Marcus och Rob totalt i fyrmanskotte), mixade drinkar, och fyllegosade med våra tråkiga kaniner..

Tack snälla för en underbar födelsedag! Är så glad att jag har er. 

Åker hem på Måndag. Ska bli såå underbart att träffa alla! Dock känner jag redan nu hur mycket jag kommer sakna LA och alla vänner. Glädje blandat med en aning ångest helt enkelt. 







söndag 22 maj 2011

You give me headache

Försöker multitaska mellan att skriva min dansuppsats, läsa artiklar till engelskan, plugga psykologi, och dricka mig pigg på kaffe.. Ekorrarna och fåglarna som bosatt sig i vårt träd precis utanför balkongen gör det omöjligt för mig att göra något utav det. Antingen så har ekorrarna sex, eller så sjunger fåglarna i oerhört falska toner. Ni ger mig huvudvärk på bakfylle-nivå...

Var på Synapse igår med Karin. Ett dansuppträdande som lärarna på skolan har koreograferat. Eleverna var så fruktansvärt duktiga, och man inser verkligen vilken tur man har att ha så erfarna och inspirerande lärare på skolan. Fick alla dansklasser jag ville ha inför höstterminen som tur var. Balett, modern, och koreografi. Längtar såå! Ska även läsa political science i sommar, och i höst blir det mina dansklasser, engelska, antropologi, och filosofi. Ska bli kul med nya lärare, klasser, och termin!

Skypade med Mamma, Carro, Jörgen, och Andreas förut.. Kort sammanfattning: Carro kan flytande Holländska och har skaffat en pojkvän vars namn jag inte kan uttala, Jörgen ska ge mig ett flak Corona för varje mvg jag får denna terminen, Andreas är för skoltrött för balen, och Mamma har bakat rabarberpaj. Det ända spännande som hänt i Ulricehamn var att någon skjutit en golfboll rakt genom rutan i deras hus.. det kallar jag action på hög nivå. Antar att man behöver skaffa sig en hjälm för att våga vistas där hemma. Var så kul att kunna prata med alla, och det gjorde saknaden lite mindre jobbig. Är dock inte alls nöjd med att mamma tänker placera mig i ett skafferi under min tid hemma i Ulricehamn, där hon påstår att jag ska sova..   

Imorgon börjar jag min physical therapy hos doktorn. Om det inte är bättre efter en månads terapi var han lite konfunderad över vad vi ska göra åt min helvetes höft.. Känns inte som medicinerna hjälper längre.. Kanske för jag sväljer ner dom med Corona? Det är okej att dricka när finals närmar sig. Don't judge me. Sista utvägen kanske är att jag får byta ut skiten mot en höft gjord av titanium som min balettlärare? Hur coolt hade inte det varit.  

Miss u, puss.

söndag 24 april 2011

The men in my life

Satt igår under bion och hade en konversation med mig själv, vilket mitt ego sa är fullkomligt normalt, och en fråga dök upp i mitt upptagna huvud - är det möjligt att fortfarande vara nykär efter 6 år? Mitt ego sa ja. Älskar denna staden, men att ha Johan här hade vart den sista pusselbiten som krävts för att mitt LA ska bli perfekt. Varför är han inte här? Varför kan man inte få allt man vill ha? Herregud, sa senast i Onsdags till Johanna att jag inte är romantisk för fem öre när vi pratade om kärlek och krossade hjärtan.. Undrar nu om jag ska radera detta så jag slipper känna att jag ljög. Bestämmer mig sen.....

Igår fick jag se den andra mannen i mitt liv. Har inte sett honom på jättelänge, så gårdagen var verkligen en dag jag väntat på länge! Självklart är Johan nummer 1, men jag råkar ju även ha en nummer 2 - Robert Pattinson. Var och såg "Water For Elephants" igår med min sambo Karin, och tror att vi båda dog lite inombords när filmen var slut och man kom tillbaka till verkligheten. Vilken underbar man och skådespelare, sen är det ju inte en nackdel att han ser ut som en gud. P.s. Johan, bli inte arg över denna paragrafen.. Jag hade låtit dig skriva likadant om Reese Witherspoon som även är överdrivet snygg i filmen. Det var iaf bästa filmen på länge och vill redan se den igen!

Har ett vad med Johan om att jag ska ha tvättbräda när jag kommer hem i sommar.. Alla en, två, tre, fyra, fem, sex rutor.. Detta är något jag tar allvarligt på, så hårdträningen började igår och fortsatte idag. Älskar att springa ute när det precis börjar bli mörkt och hela staden börjar lysa.

Varför har jag nämnt Johan i varje paragraf? Och varför fortsätter jag göra det? Orkar inte med mig själv. Jag    är    inte    romantisk. Plugget ropar mitt namn.

Puss. Saknar er där hemma!

måndag 18 april 2011

It fucking hurts

Hatar att man glömmer av hur ont det kan göra att sakna någon, man är banne mig aldrig beredd. Känns som Johan och Andreas var här jättelänge, men samtidigt så kort. Kommer sakna deras omogna skämt, deras cigarettfimpar på balkongen, och att bli utknuffad mitt i natten ur den uppblåsta madrassen vi kallade "säng". Hur kan man älska två människor så mycket?  

Sista kvällen var vi på favoritbaren Yankee Doodles och åt, drack och spela biljard. Jag fick visa mina skills för Johan i basket genom att utklassa honom totalt. Efter det blev det efterfest här hemma i lägenheten som fortsattes i jacuzzin som man egentligen inte får vistas i efter kl 22.00. Slutade med en tillsägelse av vakten och ett kort möte med våran hyresvärd dagen efter där ordet "vräkning" kom på tal. Löste sig dock bra då vi har en underbart snäll landlord.

Vi har haft väldigt fint väder nu det senaste och jag ser ut som en skållad kräfta. "Jag behöver ingen solskyddsfaktor", säger jag varje gång av en anledning jag inte vet. Var allmänt kaxig mot killarna när dom brände sig dom första dagarna, vilket man fick äta upp senare. Önskade av hela mitt hjärta att det inte hade vart för varmt för polokrage så jag hade kunnat dölja min röda kropp och slippa bli mobbad tillbaka. Nu är After Sun min bästa vän... 

Det är svårt att visa LA på två veckor, speciellt om man är världens sämsta guide med noll lokalsinne, men förhoppningsvis tyckte dom om staden och vill komma tillbaka. Eller.. skiter egentligen i ifall dom gillade den eller inte, dom måste hälsa på igen oavsett med tanke på att min gaderob är för fullsmockad för deras glömda kläder.

Har inte öppnat mina skolböcker under hela lovet, vilket jag har en aning ångest över. Men samtidigt behövde jag verkligen ett break, så jag ska försöka eliminera den ångesten. Nu är duktiga Natalie tillbaka och tänker låta skolan ta över större delen av min fritid.. Längtar till dansen imorgon. 
Nu tänkte jag undvika saknaden av pojkarna genom att kolla på Harry Potter, äta jordgubbar, och krama en kanin.
Puss

fredag 1 april 2011

A different kind of happiness

På vägen hem efter att ha varit på 3rd insåg jag hur lycklig den här staden gör mig.
Den har verkligen allt jag behöver i mitt liv för att kunna skatta mig själv som det jag vill vara - överskattat lycklig. Vart man än går så möts man av ett leende och positiv energi. Människorna, solen, och alla möjligheter som finns här får mig att inse att jag aldrig vill lämna LA. Är helt enkelt lycklig här på ett helt annat sätt.

Mötte upp Sara på skolan för att visa henne runt då hon vill börja på SMC nästa termin, vilket gör mig väldigt glad! Gick efter det ner till 3rd street för att möta upp Janna som är här på semester i 3 veckor. Har inte träffat henne sen vi slutade på Toni&Guy, vilket är katastrof, och det var så kul att få träffa henne!
Solen har varit helt underbar dom två senaste dagarna och solade för första gången sen.... jaa...sen innan skolan tog över min fritid. Den ultimata dagen helt enkelt!

Johan och Andreas kommer imorgon. Känner glädje, nervositet, glädje, glädje, glädje... lite nervositet också? Hoppas på att skolan inte bråkar med mig så att man hinner umgås mer än vad man hann i vintras! Längtar efter att få visa dom LA och förhoppningsvis tycker dom om staden lika mycket som jag gör. Mamma, som självklart fick uppdraget att packa Andreas väska, berättade hur många påsar djungelvrål hon har packat ner. En siffra så underbar, en siffra som får mig att rysa, en siffra som... jaa, den är bara perfekt. Siffran 20. Siffran 20 fick mig helt plötsligt att låta väldigt tjock, dock är den fortfarande perfekt..

Skolan går bra! Älskar mina lärare. Fick reda på att min lärare i modern dans ska börja lära ut på högre nivåer, vilket betyder att jag kan ta henne nästa termin också. Haft henne i tre terminer nu men är ännu inte redo att "klippa navelsträngen". Hon påverkar mig positivt i allt jag gör och får mig att vilja vara bättre.. Säger som Natalie Portman i Black Swan... I just want to be perfect! För fan.

För övrigt saknar jag alla där hemma i Sverige otroligt mycket. Tänker på er 24/7!
Puss.

lördag 19 mars 2011

Sabotage - where is the police when you need them

Våran lägenhet har blivit saboterad. Två stycken som avsiktligt bara bestämt sig för att göra våran Lördag lite mindre bra. Vart är polisen när man verkligen behöver dom? Men man undrar också om dom hade övervägt att komma hit om jag hade ringt och sagt "Mitt namn är Natalie, våran lägenhet har blivit saboterad av två inkräktare. Dom är fluffiga, vita med gråa öron, och dom har vassa vapen..tänder." Hubble och Dobbie har brutit sig ur deras bur under natten och i stort sätt ätit upp allt dom kunde. Vilket inkluderar Karins datasladd (som man nästan önskar att dom fått en liten stöt av..odödlig såklart...eller?), ett par skor, våra skolpapper, kartongen vi satt upp så dom inte kan smita under soffan, och självklart några tussar här och där av mattan. Tänker inte straffa dom på nått vis. Nu välte dom sin matskål.. Too bad, för det blir ingen mat för dom på hela veckan.

Igår var en händelserik dag. Christine, en helt underbart duktig frisör, fotograf, och fin vän, kom hit på eftermiddagen för att fixa hår och smink då jag skulle modella för henne inför hennes kommande kollektion hon ska ha på sin hemsida. Vi åkte till Malibu och tog bilder på stranden i solnedgången. Så fruktansvärt fint där ute och önskar att man bara kunde få en stor summa pengar insatt på kontot av en anonym person (Mamma) så man kunde ha råd med ett litet beach house.

Efter fotograferingen kom Melani hit och tvingade mig att klä mig fint då vi skulle till Hollywood. Fint = korta klänningar, utan stumpbyxor, som åker upp åt helvete såfort man rör sig, med höga klackar. Gjorde mitt bästa att förklara obekvämheten genom att visa mina ledsna hundögon, som talar för sig själva. Slutade med att vi skippade Hollywood och gick ut på Wilshire istället, där jag fick ha strumpbyxor och platta skor. Den ultimata kvällen! Hollywood får vänta..

Ikväll ska vi förmodligen på bio. Om jag lyckas få något plugg gjort innan dess. Städa upp efter kaninerna också kanske? Karin trodde att det var jag som hade kommit hem full och odräglig och släppt ut dom, sen glömt av dom och gått och lagt mig. Låter absolut som något jag skulle kunna göra på fyllan. MEN, har kommit på att det är roligare att gå ut nykter då man slipper ramla, stuka vristerna, ha minnesluckor, och bakfylla dagen efter. Och nyktra Natalie skulle aldrig släppa ut dom monsterna.. kaninerna.. mena jag.

Puss. Miss u.

torsdag 17 mars 2011

Area 33

Skulle ut med Mariam och ta ett glas vin i Lördags. Var på 3rd street's sötaste bar och hade jättemysigt, men när klockan var halv två insåg vi att vi ville ut och dansa. Tyvärr stänger ju allting prick 02.00 här i LA, men vi vägrade acceptera detta. Vi började prata med ett par som satt mittemot oss om hur mycket detta suger. Nu råkade ju detta paret vara det coolaste paret i LA, och bestämde sig för att ta oss till Area 33, en underground klubb i Culver City, som egentligen "inte existerar". Dom hämtade bilen fort som bara den och sen var vi iväg. Dom bjöd på inträde och drinkar hela kvällen och det blev den perfekta "ut-och-ta-ett-glas-vin-kvällen" någonsin.

Var även på bio förra helgen med favoriterna från baletten. Vi såg "Battle: LA", som jag egentligen inte ville se då det kändes som att jag bara hade plats för en Alienfilm i mitt hjärta - Independence Day. Men där hade jag fel. Riktigt bra film som nästan fick både mig och Andreas att gråta. Jaa, sätter man söta barn i en film med Aliens så vill tårkanalerna inte alltid lyda. En väldigt mysig kväll med Melani, Louise, och Andreas, och ser fram emot mer biokvällar!

Imorgon blir det utgång i Hollywood med tjejerna. Antar att alla ska ut idag med tanke på att det är St Patrick's Day, men jag orkar verkligen inte. I Måndagsnatt sov jag ca 3 timmar för jag satt uppe med plugg, i Tisdagsnatt sov jag 40 hela härliga minuter av samma anledning. Hade en uppsats i engelskan, + två skriftliga och praktiska exams i baletten och modern dans, som gick bra tack och lov! Gick runt som en levande zombie efter all dans och för lite sömn. Men hade lovat min vän Branden att hänga med honom till Jimmy Kimmel Live för att kolla på deras show direkt efter skolan. Han har fått ett internship där och jag är väldigt glad för hans skull att han fått sitt drömjobb. GRATTIS! (Jag vet att du överstätter min blogg)

Nu ska jag ta tag i mitt liv, dricka en massa kaffe, plugga, och gosa med våra kaniner.

Puss, saknar er i Sverige.